onsdag 4 mars 2009

one step at a time

Tänkte snubbla upp ett inlägg bara för att de ska hända nåt. Ibland kan tröskeln till att göra nåt va så vansinnigt hög, ja de kan tillåme va en hel trappa me en massa jobbiga trappsteg. Knepet är att göra det litegrand i taget. "one step at a time".

Man har så mycke man vill skriva om så man inte vet vart man ska börja. Så mycke plugg å göra så man vet inte i vilken ände man ska ta tag i de.
Man vill förändra världen men man vet inte hur eller vilket elände man ska ge sig på att försöka råda bot på först.
Suck...




Min bön är att Gud genom mig ska göra den här världen iaf lite bättre. Jag hoppas kunna visa mina medmänniskor på det hopp jag har i Honom som har räddat mig från döden. Honom som har gett mig ett hopp om evighet. En evighet tillsammans med Han som älskar mig så mycket att han gav sitt eget liv för att jag skulle få ha gemenskap med Honom.

Uppenbarelseboken 21:3 Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: "Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem,
Uppenbarelseboken 21:4 och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta."

Detta hopp är det jag talar om. =)

Hur kan man leva i "sin egen lilla ruta av trygghet" och tro att det är bra så, att det räcker, när man ser allt elände runtomkring? Kan man de? Verkar så. För om vi lyckades med att verkligen bry oss om varandra. Med att visa hänsyn, respekt, kärlek... Om vi lyckades med det. Skulle det då se ut som det gör? Hur kommer det sig att det alltid är det negativa och dåliga, eländet, som alltid står i spotlight, alltid får fokus? Bort det!!!
Låt oss fokusera på allt det goda, allt positivt. Låt oss tala gott, sprida det "goda talet" och låt oss göra gott.

Börja i det lilla. Ge någon en kram, det kanske är precis vad den personen behöver. Ta upp det där papperet på marken och släng det i soptunnan 10m bort. Släck cykellyset som ngn har glömt att stänga av, hälsa på den du möter på gatan. Om det är någon som stör sig på att du cyklar på gågatan fast det knappt är några människor där, eller om någon stör sig på att du har mössa på inomhus. Är det så mycket till uppoffring att "gå dem till mötes"?
Du kanske tycker att det är löjligt. Men jag vill vara så naiv att jag tror det börjar där. Jag tror att den jag gör det lilla för blir lite gladare och får lite mer kraft att göra något gott mot någon annan osv.
Tror du som jag?

Jag vill avsluta i positiv anda.
En kär vän som jag har har haft det väldigt jobbigt under en längre tid i sitt liv men har under den senaste tiden kommit ur det jobbiga och har hittat tillbaka till glädjen. Är så otroligt glad för de! =)
Jag har äntligen fått lite motivation till att plugga och det känns som om det går ganska bra för en gångs skull. Toknice de me! :P
Jag har en hel drös med underbara vänner som jag tackar Gud för. Inga nämnda, inga glömda. Ni är helt underbara! (Läser du de här å känner mig, TA ÅT DIG! ;P)
Jag har en familj som är helt makalöst underbar och som jag älskar otroligt mycket. Dock säger jag det på tok för sällan. Jag hoppas däremot att jag visar det och att de förstår. ;) Hela min släkt är faktiskt underbart bra. =) Helt ofattbart vad jag är priviligerad. Tack gode Gud!
Jag är frälst (=räddad från döden) och har ett "evighetens hopp" i Jesus Kristus, Han som älskar mig så att han gav sitt liv för mig. Han gav sitt liv även för dig, så att du skulle kunna ha gemenskap med Gud. Så att du skall ha evigt liv.

Johannes 3:16 Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

Snacka om goda nyheter! ;)

Det blev visst inget litet steg som jag hade tänkt. ;P Kunde inte hålla mig när jag väl hade börjat. :) Så kanske de blir för oss om vi börjar "göra gott i det lilla" oxå? Vi kanske inte kan sluta och innan vi vet ordet av börjar människor runt om oss att må bättre. =)

Har du sett "Evan Allmighty"?
ARK (Noas ark) = Act of Random Kindness --> Changes you, changes the world!
One act of random kindness at a time, en god gärning i taget.

Jag klänger mig fast vid hoppet.

Sköt om er vänner.

5 kommentarer:

Märta sa...

Stephan!! Grymt inlägg. Du bloggar alldeles för sällan för att ha så mycket gott att säga.

Anonym sa...

Hittade din blogg på omvägar.
Du är grymt bra på att skriva och kan verkligen få fram det du vill ha sagt.
Du har ett djup i dina tankar som berör mig och du har funnits i mina tankar och böner till och från genom åren sen jag flyttade från Storuman.

Max

Wildärtan sa...

Jag håller med Märta - blogga oftare!! Du har så mycket som du skulle behöva få nedskrivet:-D

3 månader kvar nu, va???? Till Ole B ;-)

Unknown sa...

Tack Stephan!
Det här var... bara såå bra!Lova att du aldrig slutar blogga!

/Maine

Unknown sa...

Fantastiskt inlägg, skriv ett till!